Resandeboplatsen på Snarsmon
Snarsmon eller Tattarstaden som platsen tidigare kallades, ligger i ett utmarksområde ett stenkast från norska gränsen. Här bodde några resandefamiljer längre eller kortare perioder i ca 50 år under 1800-talets andra hälft tills platsen överges i början av 1900-talet.
2004, ca 100 år senare, kommer resande tillbaka till platsen för att tillsammans med arkeologer från Bohusläns museum, en romsk familj och några lokalhistoriskt engagerade påbörja arkeologiska undersökningar. En vecka var planerad, men det blev en vecka även 2005 och 2006 och 2007. Vi undersökte tre husgrunder av områdets ca tio stycken. Genom etnologiska studier har projektet också kunnat teckna en bild av vilka som bodde på Snarsmon och vad som hände sen. Projektet sammanfattades 2008 med en bok.
Projekt Snarsmon pågick mellan 2004 och 2008. Målsättningen med projektet var att uppmärksamma resandefolkets historia via insatser på en före detta resandebosättning på Snarsmon i Tanums kommun samt via publik verksamhet. Det gjordes huvudsakligen genom att Bohusläns museum tillsammans med Resande romers riksförening årligen mellan 2004 och 2007 utförde arkeologiska undersökningar på Snarsmon.
I projekt Snarsmon kombinerades arkeologiska undersökningar med bebyggelseantikvariska, etnologiska och socialhistoriska studier. Allt i syfte att få fram en bred kunskap inom ett tidigare obeforskat område, resandefolkets fysiska lämningar i landskapet. Förmedlingen av resultaten har varit en viktig del i projektet. Samarbetet mellan museet, resandeföreningen och lokalbefolkningen samt flera välvilliga finansiärer, bl.a. stiftelsen C J Lindebergs fornminnesfond, har varit en viktig faktor och förutsättning för projektets genomförande och framgång.
Resandefolket utgör tillsammans med romska grupper den nationella minoriteten romer. Trots minst 500 år i Sverige har resandefolkets historia varit närmast osynlig i historieskrivningen och är okänd för de flesta ickeresande.