Bok om fornminnesvård

Föreningen Kulturmark, som är en ideell förening som värnar om det öppna landskapet, har erhållit bidrag till tryckning av en jubileumsbok, 25 år.

Boken kommer komplettera den tidigare utgivna boken "Blommande kulturmarker" med 14 utflyktsmål i Göteborgstrakten. Man kommer lägga tonvikt på den förändring som sker genom fornminnesvård.

×

Fyndplats Hjälpesten

Sedan 1987 har Anders Toreld tagit tillvara en stor mängd mycket välbevarade fynd från en bäckravin på gården Hjälpesten i Kville socken (RAÄ nr 998). Fynden har mestadels påträffats löst liggande på botten av bäcken (Trävallsälven), 2 meter under omgivande åkermark. Mest känt av fynden är en hornyxa som lämnats till Bohusläns museum, tillsammans med en mejsel av gåsben, samt några obearbetade horn och ben.

Under 2014 erhölls medel från CJ Lindebergs fornminnesfond f att utföra fem C14 anlalyser. Prover från fyra ben av häst, ko och får samt ett huggspån av al, sändes till CEDAD. Analysen visade att alla benen kunde dateras till bronsålder och träspånet till slutet v senneolitikum.

×

Arkeologi i skolan - ett modelbygge

Projektets mål är att utveckla en modell för ett webbaserat och lättillgängligt historiskt undervisningsmaterial för skolor i Bohuslän med fokus på lokal förhistoria.

Materialet är tänkt att fungera som en grundmodell, en mall, som med enkla medel ska kunna tillpassas respektive kommun/skola.Den ska vara avpassad för grundskolans behov, baserad på de mål som finns beskrivna i kursplanen för historia, årskurs 3-6. Undervisningsmaterialet ger också stora möjligheter till utomhuspedagogskt arbete. 

Syftet med att arbeta med lokalt baserad förhistoria är att inspirera eleven att söka kunskap om sin hembygds historia och visa på värdet av att ta hand om och skydda de kvarvarande spåren efter den tidiga historien.

×

Dokumentation av maritima ristningar på Hamnholmarna

Bohuskustens maritima ristningar berättar om Bohusläns maritima historia under sen medeltid och tidigmodern tid. Ristningarna finns i flera hamnar, men ingen plats har så många och så gamla som Hamnholmarna utanför Hamburgsund. En grundläggande kartläggning och dokumentation av ristningarna på Hamnholmarna ger en unik möjlighet till fördjupad förståelse av platsen och i förlängningen även kustens historia. Förhoppningen är att utveckla kunskapen om hur sjöfarten såg ut, vilka nationaliteter och befolkningsgrupper som besökte hamnarna och vart skeppen var på väg.

Under 2014 påbörjades därför dokumentationen av ristningarna på Hamnholmarna. Redan det inledande arbetet avslöjade tidigare okända medeltida textrader, årtal och sköldar. Det stod också klart att ristningarna är långt fler, än vad som tidigare varit känt.

Bohusläns museum ska under 2016-2017 fortsätta dokumentationen av ristningarna, samt att säkerställa deras bevarande genom olika vårdåtgärder. Projektet är ett samarbete mellan Bohusläns museum och Vitlycke museum/Västarvet.

×

Bronsålderns hällristningar i södra Skandinavien som berör Bohuslän

Forskningsstipendium till Per Nilsson för avhandling.

×

The Martial Culture of the Merovingian Period North Sea - The Case of Bohuslän

Forskningsstipendium till Svante Fischer för projektet att utforska de märkliga vapendepåer och skatter från järnåldern som finns i Bohuslän utifrån ett större perspektiv.

×

Bedömning av ugnar o kokgropar vid Greby gravfält RAÄ Tanum 1885

Naturvetenskapliga analyser för bestämning av ugnar och kokgropar på en aktivtetsyta vid Greby gravfält, RAÄ Tanum 1885 i Grebbestad, Tanums kommun.

×

Järnåldern i Skändla på Hisingen

Åren 2009-2010 stod Stadsmuseet som huvudman för ett arkeologiskt projekt som syftade till att levandegöra kunskapen kring förhistorisk keramik. På museet skapades en arbetsform som syftade till att förena arkeologisk vetenskap med pedagogik. Projektet fick namnet Dig.it. Det finansierades till största delen av CJ Lindebergska fornminnesfonden, som stod för medel till arkeoligisk undersökning och förmedling. Arbetsformen blev så framgångsrik att museet vill satsa vidare på arkeologisk kunskapsuppbyggnad med pedagogisk verksamhet som vänder sig till skolor, intressegrupper och allmänheten.

Stadsmuseet har erhållit medel ut stiftelsen för:

1) Övermarksanalyser såsom magnetometerundersökning, fosfatanalys, ytplocknig och metalldetektering (2012-2013)

2) Sonderingsundersökning på boplatsen Tuve 83 (2014)

3) Delundersökning av större yta på boplatsen (2015)

4) Gravfältskartering, C14 analyser, makrofossil-, osteologisk- och keramik analys (2016)

 

×

Rapportarbete Lyse, Bro och Brastad socken

Bidrag till tryckning av bok.

×

Stil, Kronologi & Struktur - keramik i historiska långtidsperspektiv


Projektet har bearbetat och analyserat förhistorisk keramik från Bohuslän. Syftet är att skapa en bohuslänsk keramikhistoria och projektet genomfördes i samarbete mellan Bohusläns museum och Dr Torbjörn Brorsson.

Projektet kommer att slutredovisas genom utgivande av en bok i skriftserien -  Kulturhistoriska dokumentationer.

×

Konservatorbedömning avristningar på Hamnholmarna

Sedan 2014 pågår ett inventerings- och dokumentationsprojekt drivet av Bohusläns museum av de maritma ristningarna på Hamnholmen och Skutholmen, inom fornlämning Kville 935 i Tanums kommun. I det inledande skede koncentrerades arbetet avseende inventering, inmätning och sedemera tolkning av ristningarna. I samband md detta arbete påträffades tidigare okända ristningar, däribland en ristning med det äldsta inristade årtalet i helaBohuslän, året "1500".

Hamnholmarna har som mindre holmar i havsbandet en utsatt geografiskt väderläge dessutom har de en stor attraktionskraft som naturhamn för fritidsseglare under sommarhalvåret. De maritima ristningarnas utsatthet för vittringsfaktor såsom vatten, salter, vinderosion och människors oaktsamhet ökar därigenom. I syfte att upprätta en Vård- och underhållsplan för Hamnholmarna fick stenkonservatorn vid Studie Västsvensk Konservering, den del av Västarvet, förfrågan att följa med ansvariga arkeologer ut i fält i augsti 2015 och göra en skadebedömning. Utfrån denna upprättades sedan en plan med rekommendationer om hur hällristningarna fortsatt bör vårdas och underhållas.

×

GAST Dokumentation av hällristningar i södra Bohuslän

Den23-24 april 2016 genomfördes ett hällristninsprojekt i södra Bohuslän med finansierig från bl a Carl Jacob Lindebergs fornminnesfond. Projektet genomfördes av fil.kand Fredrik Gustavsson och fil.kand Kjell Denti Gunnarsson i samverkan med Göteborgs Arkeologiska Studentförening (GAST) och docent Johan Ling från Göteborgs Universitet. Med hjälp av finansieringen kunde experterna Sven-Gunnar Broström och Kenta Ihrestam anlitas vilket var oumbärgligt för inventeringen.Totalt deltog 25 studenter från Göteborgs Universitet. Nio nya hällristningslokaler hittades under de två dagarna i fält. Av dessa nio innehöll två lokaler figurativa ristningar, och resterande sju innehöll endast skålgropar. Den största skålgropslokalen innehöll 134 skålgropar.

Det mest prominent fyndet var av en s.k. oxhide ingot, en oxhudstacka som är en avbildning av en koppartacka som antagligen importerats från Medelhavet. I Sverge finns endast 3 st tidigare kända oxhudstackor avbildade på hällarna, varav enhde hittats i Bohuslän.

×

Rapportarbete Lyse, Bro och Brastad socken

×

Bohuslän inventering och kartläggning

×

Fornminnesinventering och höjddata i Bengtsfors kommun

Bakgrund till projektet

Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat med att framställa en rikstäckande höjdmodell för Sverige (GSD-Höjddata). Modellen utvecklades för att tillgodose behovet av bra höjddata för klimatanpassningsåtgärder men har visat sig vara användbar inom ett flertal olika områden.  Höjddatan har skapats genom flygburen laserscanning vilket ger en mycket hög noggrannhet. Punkttätheten i landskapet är 1-2 punkter/2m² vilket medför att även obetydliga detaljer som stigar i skogsmark kan återges i kartmaterialet. Eftersom modellen ger en så korrekt avbildning av markytans form går det ibland även att urskilja fornlämningar synliga ovan mark såsom gravhögar och stensättningar men även spår efter förhistoriskt jordbruk såsom odlingsrösen och terrasseringar. Eftersom höjdmodellen är koordinatsatt går den att kombinera och jämföra med digital information om kända fornlämningar från FMIS.

 

Höjddatamodellen är ett helt nytt tekniskt hjälpmedel med potential att lyfta det arkeologiska inventeringsarbetet till en ny nivå. Höjddata kan inte ersätta den okulära inventeringsarkeologin men förhoppningen är att den kan bli ett användbart hjälpmedel. Exempel på vad informationen skulle kunna användas till är:

 

·         Snabbt ge en överblick i områden med svår terräng och därmed möjliggöra för riktade insatser.

 

·         Fungera som ett stöd vid avgränsning av till exempel stora röjningsröseområden där resultatet kan försämras på grund av terrängen.

 

·         Upptäcka möjliga, sedan tidigare okända fornlämningar.

 

 

 

Västarvet vill genomföra en studie som utvärderar möjligheterna att använda GSD-Höjddata i samband med arkeologisk inventering i Bengtsfors kommun, Dalsland. Stora arealer av skog och en ofullständig arkeologisk inventering gör Dalsland och i synnerhet Bengtsfors kommun passande för utveckling och utvärdering av metoden.

 

 
×

Järnåldern i Skändla på Hisingen

×

Strömstad redd 1719

×

Kontakter över Kattegatt under yngre stenåldern

×

Inventering av maritima ristningar på Halmholmarna

×

Fältarbete i Svateborg ochHåby socken

×

Proj. Vikingatiden i Skändla på Hisingen

×

”Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns skärgård”

”Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns skärgård” – delprojektet ”Inventering, besiktning samt dendrokronologisk analys av fartygslämningar”

 

Genom ekonomiskt stöd från i huvudsak Stiftelsen Carl Jacob Lindebergs Fornminnesfond har Bohusläns museum under perioden 2007–2011 genomfört dendrokronologisk provtagning av ett antal skeppsvrak i Bohusläns skärgård. Provtagningsarbetet var en del av ett större projekt kallat ”Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns skärgård” som sedan 2006 drivs vid museet. Syftet med det aktuella delprojektet var att i det skeppsarkeologiska materialet från Bohuslän försöka identifiera vrak av medeltida ålder, dvs. från perioden ca 1050–1550. Genom projektet har sammanlagt åtta skeppsvrak blivit föremål för provtagningsinsatser i museets regi. Fyra av dessa daterades till medeltiden, vilket innebär en fördubbling av antalet kända medeltida fartygslämningar i landskapet. Ett av vraken, det så kallade Skeppstadvraket i Tanums kommun, daterades något överraskande till 1200-talets första decennier, vilket gör det till det hittills äldsta lokaliserade i Bohuslän. Det dendrokronologiska analysarbetet utfördes av Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet, som också svarar för arkiveringen av proverna.

 

För ytterligare information om projektet, kontakta marinarkeolog Staffan von Arbin, Bohusläns museum på telefon 0522-65 65 00 alternativt e-post staffan.arbin@vgregion.se 

×

Resandeboplatsen på Snarsmon

 

Snarsmon eller Tattarstaden som platsen tidigare kallades, ligger i ett utmarksområde ett stenkast från norska gränsen. Här bodde några resandefamiljer längre eller kortare perioder i ca 50 år under 1800-talets andra hälft tills platsen överges i början av 1900-talet.

2004, ca 100 år senare, kommer resande tillbaka till platsen för att tillsammans med arkeologer från Bohusläns museum, en romsk familj och några lokalhistoriskt engagerade påbörja arkeologiska undersökningar. En vecka var planerad, men det blev en vecka även 2005 och 2006 och 2007. Vi undersökte tre husgrunder av områdets ca tio stycken. Genom etnologiska studier har projektet också kunnat teckna en bild av vilka som bodde på Snarsmon och vad som hände sen. Projektet sammanfattades 2008 med en bok.

 

Projekt Snarsmon pågick mellan 2004 och 2008. Målsättningen med projektet var att uppmärksamma resandefolkets historia via insatser på en före detta resandebosättning på Snarsmon i Tanums kommun samt via publik verksamhet. Det gjordes huvudsakligen genom att Bohusläns museum tillsammans med Resande romers riksförening årligen mellan 2004 och 2007 utförde arkeologiska undersökningar på Snarsmon.

 

I projekt Snarsmon kombinerades arkeologiska undersökningar med bebyggelseantikvariska, etnologiska och socialhistoriska studier. Allt i syfte att få fram en bred kunskap inom ett tidigare obeforskat område, resandefolkets fysiska lämningar i landskapet. Förmedlingen av resultaten har varit en viktig del i projektet. Samarbetet mellan museet, resandeföreningen och lokalbefolkningen samt flera välvilliga finansiärer, bl.a. stiftelsen C J Lindebergs  fornminnesfond, har varit en viktig faktor och förutsättning för projektets genomförande och framgång.

 

Resandefolket utgör tillsammans med romska grupper den nationella minoriteten romer. Trots minst 500 år i Sverige har resandefolkets historia varit närmast osynlig i historieskrivningen och är okänd för de flesta ickeresande.  

.

 

 

×

Mesolitiska boplatser längs Götaälvdalen – Specialstudie av boplatser i Västerlanda socken

 

Eftersom det gjorts få arkeologiska undersökningar av mesolitiska boplatser på norra sidan om Götaälv inom Kungälv och Lilla Edets kommuner, dvs delar av det gamla Bohuslän, vill vi initiera en specialstudie inom Västerlanda socken.

 

I sökande efter nya och oregistrerade mesolitiska boplatser i Västerlanda socken kommer projektet inledas med en sammanställning av uppgifter från FMIS för att se om det är några typiska ledartefakter som kan indikera fyndens ålder. Därefter kommer boplatsernas höjd över havet granskas för att därigenom få uppfattning om deras ålder. Nästa steg blir att genom digital höjddata leta efter potentiella boplatslägen genom GIS-behandling. Dessa platser kommer sedermera att undersökas med hjälp av spadgrävning. Eftersom kunskapen är minst känd om de äldsta boplatserna kommer tyngdkraften ligga på att finna boplatser belägna på ca 50 möh och uppåt. Nyupptäckta boplatser mäts in med hjälp av GPS för vidare bearbetning i ArcGis/ArcMap för att därefter anmälas till FMIS.

 

Vid projektets avslutning kommer resultatet redovisas i en rapport som kommer att ingå i Lödöse museums rapportserie och som är tillgänglig för allmänhet och forskare.

 

 

Karta över det aktuella området vid Götaälvdalen för 7000 år sedan

×

BEVILJADE ANSLAG


Här redovisas tidigare beviljade ansökningar där stiftelsen bidragit med anslag.

2016-05-11 ► Bok om fornminnesvård 2016-05-11 ► Fyndplats Hjälpesten 2016-05-11 ► Arkeologi i skolan - ett modelbygge 2016-05-11 ► Dokumentation av maritima ristningar på Hamnholmarna 2016-05-11 ► Bronsålderns hällristningar i södra Skandinavien som berör Bohuslän 2015-11-10 ► The Martial Culture of the Merovingian Period North Sea - The Case of Bohuslän 2015-11-10 ► Bedömning av ugnar o kokgropar vid Greby gravfält RAÄ Tanum 1885 2015-11-10 ► Järnåldern i Skändla på Hisingen 2015-11-10 ► Rapportarbete Lyse, Bro och Brastad socken 2015-11-10 ► Stil, Kronologi & Struktur - keramik i historiska långtidsperspektiv 2015-11-10 ► Konservatorbedömning avristningar på Hamnholmarna 2015-11-10 ► GAST Dokumentation av hällristningar i södra Bohuslän 2015-05-22 ► Rapportarbete Lyse, Bro och Brastad socken 2014-05-19 ► Bohuslän inventering och kartläggning 2014-05-19 ► Fornminnesinventering och höjddata i Bengtsfors kommun 2014-10-13 ► Järnåldern i Skändla på Hisingen 2014-10-13 ► Strömstad redd 1719 2013-06-05 ► Kontakter över Kattegatt under yngre stenåldern 2013-10-14 ► Inventering av maritima ristningar på Halmholmarna 2013-06-05 ► Fältarbete i Svateborg ochHåby socken 2013-06-05 ► Proj. Vikingatiden i Skändla på Hisingen 2011-11-05 ► ”Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns skärgård” 2011-11-09 ► Resandeboplatsen på Snarsmon 2012-11-07 ► Mesolitiska boplatser längs Götaälvdalen – Specialstudie av boplatser i Västerlanda socken

Copyright © 2005
Stiftelsen Carl Jacob Lindebergs Fornminnesfond
Adress:
c/o Danske Bank, Stiftelsetjänst
Box 110 55, 404 22 Göteborg

Design & Host: gika.se